Jag har lagt ut min släktforskning på nätet. Det är jättebra och -trevligt. Emellanåt hör folk av sig, antingen för att rätta eller lägga till nånting. Eller så är det släktingar som har hittat det och vill säga hej.
Nu har en syssling, som jag aldrig träffat skrivit och berättat lite om sin familj. Det började med att hennes son hittade forskningen och ville ha med det gamla släktnamnet Flogård på sig själv. Självklart fick han det.
Men när jag satt där och tittade på släktträdet så slogs jag av en i och för sig ganska fånig tanke. Om de flogårdska ägorna (vad nu det skulle kunna vara, en friggebod på Tjörn?) skulle ärvas i kognatisk följd så skulle jag vara den absolut sista som skulle komma i fråga om att få nånting. Jag är yngsta barnets yngsta barns yngsta barn. Jag står allra sist i släktträdet. Till och med mina brorsöner står före mig, om man räknar på det sättet.
Nåja, det var nog ingenting jag ville ha i alla fall...
1 kommentar:
Det är verkligen skoj när man får kontakt med folk som hittat ens släktforskningssida, maken och jag har hunnit samla på oss en hel del kul historier om det under den tid vår sida legat ute.
Nu ska jag bara få tid och ork att ta tag i allting igen... Har en massa material som väntar på att komma upp.
Skicka en kommentar