Jag går ner för att ställa in Ben i förrådet, och på vägen tar jag med mig soppåsen för att kasta den. Jag kliver ur hissen, kastar soppåsen i sopnedkastet och åker upp och sätter mig och kollar på teve. Hela tiden med vespanyckeln i handen. Ute på gatan står Ben kvar.
Ibland blir det tyvärr tydligt att jag är min mors son...
4 kommentarer:
Hm annars borde du väl stå på egna BEN... nu...
Ja, om det inte vore för att det var städnatt på min gata igår, och därför var jag tvungen att flytta Ben.
Hur menar du nu? Jag trodde din mor var ett under av struktur och organisation?
Om så är fallet så ÄR jag ett hittebarn!
Skicka en kommentar