Klockan K

Efter att ha tittat på Gropen på teve häromveckan så kände jag att det var väääldigt länge sen som jag faktiskt läste nån Agatha Christie, och att tiden var mogen för ett nytt möte. Jag tittade i bokyllan och valde ut Klockan K. När jag väl börjat läsa insåg jag två saker:

1. Jag har inte läst den förut.
2. Det här är Towards Zero, som finns med i min samling Christiepjäser, och som jag inte har vetat vad den heter på svenska.

Det borde alltså kunna vara intressant att jämföra pjäs och bok med varandra, så jag läste dem direkt efter varann.

Det första jag kan säga är att det inte är Christies bästa bok. Titeln syftar på att deckare börjar i fel ände, med mordet. Men ett mord är slutpunkten för olika händelser som alla rör sig oberoende av varandra mot brännpunkten, Klockan K. I boken får vi veta det här ganska direkt, och det är bra för sedan dröjer det väldigt länge innan det verkligen sker något mord. Istället får vi personbeskrivningar av alla inblandade och ska vi vara ärliga så är just personskildringarna inte Christies starka sida. Hon kör väldigt mycket med färdiga typer, så även här.

Efter att mordet (morden?) väl har inträffat så flyter allt på i invanda spår, falska spår och oskyldigt misstänkta innan slutet kommer och allt får sin fantastiska upplösning, och som vanligt så är det en komplicerad plan som mördaren har tänkt ut, i enlighet med bokens tema långt i förväg. Det får vi också veta i ett av bokens tidigaste kapitel att personen ifråga, utan att vi får veta vem det är, har suttit vid sitt skrivbord och planerat hela förloppet. Tyvärr kommer upplösningen med en deus ex machina, Angus MacWhirter, som visserligen presenterats i bokens inledning, men inte har någonting med handligen att göra förrän han i slutet plötsligt dyker upp och berättar vad han har sett, återigen en händelse som rör sig mot Klockan K oberoende av övriga händelser.

Pjäsen skiljer sig ganska rejält från boken. Den är uppbyggd på ett mer traditionellt sätt. Vi befinner oss pjäsen igenom i salongen på herrgården där allt utspelas, och vi kommer in ganska snart innan mordet sker. En kortare presentation av alla inblandade. Eftersom mycket av handlingen äger rum på andra platser (mordet sker i ett sovrum), så blir det mycket att folk sitter och berättar vad som har hänt. Handlingen har också ändrats. Jag tänker inte tala om ifall Christie har bytt mördare, men ett tidigt dödsfall i boken och en bihandling om ett barn som skjuter pilbåge (som såklart får viktig betydelse för handlingen, Klockan K!) har tyvärr plockats bort. Till det positiva hör att även MacWhirter är bortplockad, och en klassisk "just när du trodde att hotet var borta"-scen har lagts till.

En annan detalj som har plockats bort, och som jag störde mig nåt otroligt på, var att MacWirther, efter att ha dykt upp som gubben i lådan, direkt efter att mordet är löst, friar till en av damerna och hon tackar ja. Nu får vi visserligen inte veta hur lång tid som gått mellan näst sista och sista kapitlet, men MacWhirter packar efter att semestern är slut, och Christie nämner inte med ett ord att de båda personerna har umgåtts med varandra under en längre tid. Hon dyker upp i hans hotellrum, ser att han packar och börjar hjälpa honom och så friar han och hon tackar ja. Njae, lite väl snabbt i händelserna.

Inte nån klassisk Christie, men både pjäs och roman har sina för- och nackdelar. Kanske vore nåt att översätta? Jag vet redan vilka roller Agnes och Petter ska ha...