Under hela hösten har jag kunnat lägga upp mina arbetstider själv, i och med att jag har haft det där skolvisningsprojektet. Det har varit ganska skönt att kunna sova så länge jag har velat. Men då blir det desto jobbigare att återgå till det normala. Jag är helt gråtfärdig över att ha jobbat fem dagar i rad nu och ska jobba i ytterligare en dag innan jag får min lediga dag. Jag fattar inte hur jag har kunnat göra det här i flera år. Fast det jävligaste är att jag kommer att vänja mig igen och tycka att det är helt normalt...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar