Pinsamtissimo!

Jag har redan tidigare skrivit att jag har fått en PT. I min dåraktighet förutsatte jag att hon skulle komma och kolla på mig och ge mig ett gympass som skulle ge mig samma kropp som Brad Pitt inom ett par månader. Men efter att hon sett mig jympa sa hon att styrka, det har jag redan. Det jag måste öva upp är smidigheten. Det smärtar mig att erkänna att hon har rätt. Alltså satte hon ihop ett smidighetspass åt mig.

Tanken var att jag skulle köra det där på egen hand, och så skulle vi ses igen senare för att se hur det går. Men så började ju alla förkylningar och influensor komma inramlande. Det blev alltså inte så mycket av med nån träning alls.

När Hillevi sedan mailade och frågade hur det gick så tänkte jag att jag skulle vänta med att svara tills jag var frisk igen. Och tiden gick och förkylningarna vägrade ge med sig. Sedan mailade Hillevi en gång till och frågade. Nu började det dessutom bli lite pinsamt att jag inte hört av mig på så länge. Då är ju det logiska att man väntar lite till, tills det blir mindre pinsamt att svara...

Idag körde jag mitt första jympapass på evigheter, och i samband med det bestämde jag mig för att ikväll måste jag skriva till Hillevi och berätta hur det ligger till. När jag sedan står i jympahallen och ska förbereda passet känner jag en tung hand på axeln och när jag vänder mig om står där ingen mindre än Hillevi. Eftersom jag inte hört av mig på så länge hade hon helt enkelt bestämt sig för att komma och söka upp mig på passet.

Det var ju bara att erkänna hur det låg till. Det kan ju kännas lite misstänkt när man säger att "jag har tänkt skriva till dig ikväll" när man inte hört av sig på evigheter. I just det här fallet var det sanningen, men jag vet inte om Hillevi trodde på mig. Däremot så trodde hon i alla fall på mig när jag berättade om min sjuka höst. Skönt det, i alla fall.

Nå, vi bestämde i alla fall att vi ska ses och gå igenom mina rörelser inom en snar framtid. Hoppas bara att jag blir helt frisk innan dess!