Första föreställningen

Jag kollade på Vem tror du att du är ikväll, med Suzanne Osten som huvudperson. Det första jag kom att tänka på var att jag vill ha såna bokhyllor som hon har, såna där som täcker en hel vägg, alldeles fylld med böcker. Det är störtahäftigt, tycker jag.

Sedan började jag fundera över hur stor skuld hon har i mitt teaterintresse. För jag vet att en av de första föreställningarna som jag såg på teater var hennes Medeas barn på Stadsteatern. Den föreställningen mindes jag som jättehäftig. Jag har inget minne av skilsmässobiten, bara att det var ett häftigt äventyr.

Torsten Wahlund och Etienne Glaser i Medeas barn 1975, foto André Lafolie

Men en snabb koll på Stadsteaterns hemsida visar att det troligen var den andra föreställningen jag såg. Den hade premiär 1975. Året innan såg jag Ensamhetsgumman och småfolket, även den på Stadsteatern. Att jag överhuvudtaget har nåt teaterintresse efter den upplevelsen är fascinerande. Jag kommer ihåg att jag hade total panik, redan från första början. För att komma in i salongen fick vi krypa in genom en tunnel. Det var trångt och jag hade ett barn precis framför mig och ett annat barn efter. Sedan var föreställningen riktigt bisarr. Det enda jag minns var att det var ett hus, som ibland var stort och så var det litet och nån sprang omkring på hustaket. Jag förstod nog inte så mycket av den. Och främsta, och bästa, minnet av den föreställningen är när jag och resten av klassen stod ute på Drottninggatan efter föreställningen och jag kunde andas ut.

Vem låg då bakom den föreställningen? Jo, den här herrn! Personligt ansvarig för att terapeuterna tjänar multum på sextiotalisterna!