King's speech

Klart jag måste se Colin Firth i King's speech också. Och inte bara för att den är oscarsnominerad. Det här är en film som lockade mig från första gången jag hörde talas om den.

Håller den vad den lovar då? Åjovars, det måste man väl ändå säga. Här är det välspelat och välgjort på nästan alla sätt. Om jag ska börja med det negativa, dramaturgin är alldeles för tydlig och handlingen är ganska förutsägbar. Det går hela tiden att förstå vad de olika delmomenten kommer att få för fortsättning. Även om man bortser från den självklara att hertigen av York efter att ha provat ett antal konventionella logopeder träffar en kuf med konstiga metoder och det är såklart han som lyckas hjälpa kungen (det är ju liksom förutsättningen för filmen) så är det fullt med små detaljer som får sin alldeles för uppenbara fortsättning. Shillingen som Logue (Geoffrey Rush) ständigt ber att få tillbaka, nog förstod man att efter den obligatoriska brytningen mellan huvudpersonerna så skulle Bertie (Colin Firth) betala tillbaka den, och så vidare.


Men med det sagt så kan vi gå över till det positiva, och varför inte fortsätta med manuset. Replikerna är som honung att lyssna på, det är den ena kvicka repliken efter den andra och allt levereras av Samväldets bästa skådespelare. Kan det bli annat än lyckat? Skådespelarna är i toppform, och en oscar till Firth för bästa huvudroll känns självklar. Han kämpar med varenda fiber i hela kroppen för att kunna tala ordentligt, kampen syns i hela honom. Detta trots att han som vanligt är väldigt nedtonad i sitt spel och gör mycket med ögonen. Geoffrey Rush är mycket bra (även om han är lite för självmedveten om att han spelar kuf), Helena Bonham Carter likaså. Extra roligt var att upptäcka en av mina nya favoriter i rollen som prinsessan Margaret, Ramona Marquez. Hon är nio år och redan en fullfjädrad skådespelerska med bett i repliken och timing. Hon är främsta anledningen till att man ska se Outnumbered (lördagar kanal 9), för vilken hon som första barn någonsin vunnit en British Comedy Award. När hon visade sig på duken första gången blev jag riktigt glad, och även regissören Tom Hooper verkar ha insett vad han hade att arbeta med. Prinsessan Margaret har fått större roll än storasyster Elizabeth. Och visst är det väl lite humor att engelsk teaters förre store stammare, Derek Jacobi (Jag, Claudius) får vara med här som ärkebiskop.

Filmen är enastående vacker med foto av Danny Cohen, miljöer och kläder likaså. Jag skulle kunna döda för vilken som helst av Berties kostymer. Maskerna perfekta, alla skådespelarna är förvillande lika sina verkliga förebilder, detta trots att man klart och tydligt samtidigt känner igen skådespelarna.

The King's speech är en av årets bästa filmer. Jag vacklar lite i betyget, den förtjänar egentligen en femma. Det är bara det dramaturgiska trasslet som ställer till det för mig. Men äh, jag är på gott humör! Fem gnurglor blir det för den här filmen (även om jag fortfarande tycker att Social Network ska få de flesta oscarsstatyetterna de slåss om - utom manliga huvudroll).