Något som är roligt med mina jympapass är att jag väldigt ofta får komplimanger för mina låtval. Jag försöker undvika de där listettorna som alla andra ledare har. Det gör att det kan ta lite tid att få ihop passen, men så blir det desto roligare när de väl funkar. Ikväll vickade jag på ett pass och efteråt var det flera stycken som tackade för låtvalen.
Men så har det inte alltid varit. Eller jo, det har det egentligen, men en dam som inte var så förtjust i mina låtar har etsat sig fast i mitt minne. Det var i ett av mina första pass. Till avslappningen hade jag valt Frank Mills ur Hair, en av mina favoritballader, lugn och skön. Perfekt till avslappningen. Tyckte jag. Men efter ett pass så kom den här damen fram till mig och frågade "den där låten ur Hair, hade du med den som ett skämt eller?". När jag försäkrade att det inte var menat som ett skämt utan jag tyckte att den passade bra där så vände hon bara på klacken och gick därifrån. Jag har fortfarande inte förstått varför det skulle vara ett skämt. Gör ni? Avgör själva, här är låten.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar