Ibland undrar man vad översättarna, framför allt på kabelkanalerna, har för anställningskriterier. För det verkar inte vara kunskap i språk.
Just nu på trean går Models of the runway, en spinoff till Project Runway (som jag älskar). Där berättade en av modellerna att "we're invited to an industry party", alltså en branschfest. Men i översättningen får vi veta att de ska på en "in-the-shoe-fest". Vad i hela friden är en in-the-shoe-fest?!
6 kommentarer:
Den typen av översättningar är de som ger minst betalt, och man får som bekant det man betalar för. En proffsigare översättare vill inte jobba för den lönen.
Plus att de har typ fem minuter på sig att översätta en långfilm. Eller nåt i den stilen. Det är megastressigt och som Gealach skriver dessutom uruselt betalt. Och översättare brukar inte direkt vara överbetalda. Ändå låter det som ett drömjobb för mig. Kanske inte översätta dokusåpa men sitcoms och filmer vore kul. Jag har sökt sånt jobb men fick inget napp. :)
Fast om jag åtar mig ett jobb för en skitlön så har jag ändå den yrkesstoltheten att jag vill göra det bästa jag kan.
Galeach, du och jag har en före detta kollega som började översätta på trean och hon kunde sitta länge och väl och klura på bästa översättningarna i både dokusåpor och pratprogram a la Ricki Lake. Det är så det ska gå till.
Helt klart! Det finns som tur är några som tar det på allvar.
Ibland undrar jag om det kan vara så att de bara har ljudet och inte text eller bild att jobba med. Jag vet att jag skulle ha svårt att jobba med bara ljud eftersom jag inte alltid hör vad de säger.
Gealach: De har bara de rörliga bilderna att jobba med, får alltså inga manus eller liknande. Därför kan det bli väldigt lustiga missar ibland som man gissar sig till beror på felhörningar. :)
Knallis: Du och jag skulle ju göra det eftersom vi är som vi är. Ta jobbet på allvar oavsett lön. Jag skulle aldrig kunna lämna ifrån mig ett dåligt jobb, är alldeles för mycket perfektionist och skulle må dåligt då. När jag inför förlagsfolk klagat på den skitdåliga översättningen av Harry Potter (har bara läst första boken så det är den jag nämnt: "jag skulle gilla en drake" t ex) har man försvarat översättaren med att det ju var sån tidsbrist. Jag tycker verkligen inte det argumentet håller. Det är ju liksom ingen som dör om HP kommer ut en månad senare. Tycker det är samma med sitcoms och liknande. Ge översättarna den tid de behöver och stressa inte fram saker som om det gällde livet, liksom. Ibland känner jag att jag lever i fel tid som tycker att kvalitet är viktigare än att allt ska gå superdupersnabbt hela tiden....
"Jag skulle gilla en drake", det var då jag slängde boken i väggen och svor dyrt och heligt att aldrig läsa en svensk översättning av Harry Potter igen! Däremot har jag börjat fundera på att köpa dem på engelska.
Skicka en kommentar