Det är ju inte bara Collision som har visats på teve efter nyårshelgen. Det har ju gått ett par klassiker också, som jag följt med olika stort intresse. Tre avsnitt Förnuft och känsla och fyra avsnitt Tess har det blivit.
Förnuft och känsla var en habil filmatisering, med bra skådespelare och bra regi. Jag kunde väl tycka att Hattie Morahan som Elinor var lite i präktigaste laget. Hon sneglade lite för mycket på Emma Thompsons rolltolkning, kändes det som. I övrigt var det en trevlig serie.
Sedan har vi då Tess. Hu, vilken seg serie! Ofantligt vackra bilder, men vad hjälpte det när alla rörde sig som gick de i sirap. Väldigt livlöst alltihop. Värst var Gemma Arterton som Tess. Ruskigt anemisk rollprestation. Hon gick bara runt och var ädel och lidande och arrrrrtikuleeeerade så fint. Hon kändes död från första stund.
Nä, ge mig då den fjärde serien jag har börjat kolla på, Torchwood på fyran. Engelsk science fiction av prima kvalitet. En spinoff på Doctor Who, där John Barrowman, dök upp i ett avsnitt som amerikansk stridspilot på rymmen från rymdvarelser under andra världskriget. Nu är han ledare (ja, i samma roll!) för en grupp forskare som bekämpar just rymdvarelser i modern tid. Allt utspelas i och runt Cardiff, vilket gör det hela än charmigare. Inte bara stora tuffa London råkar ut för rymdisar, utan även i Wales kan de dyka upp. Och den walesiska dialekten är så väldigt trevlig, tycker jag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar