Vad det är skönt med vänner som man kanske inte träffar så ofta, men när man väl gör det så fortsätter man bara där man slutade och allt flyter på. Idag fick jag besök av Daniel. Vi lärde känna varann när vi var med i Lika för lika på Dramaten. Vi har inte setts sedan förra sommaren, och knappt pratats vid. Några sms och ett par telefonsamtal. Och inte kom han på min födelsedag, den bävern! Men nu tyckte vi båda två att det var dags att ses, så han kom hit och så satt vi och pratade, och så sa vi att vi ska försöka ses igen innan sommaren är över.
Det är samma sak med Jonny. Vi träffas nästan bara under Pride, men då umgås vi intensivt, och så säger vi att nu MÅSTE vi ses oftare. Sedan går han iväg och jobbar natt på sitt jobb och så ser jag inte till honom förrän det börjar närma sig Pride igen. Men då har vi desto trevligare, å andra sidan.
Anna är också en alldeles för rar fågel i min bekantskapskrets. Vi ses också bara nån enstaka gång om året. Men till skillnad från Daniel och Jonny så hör vi av varann på Fejjan ganska ofta. Så även om jag inte får träffa henne så ofta som jag skulle vilja så finns hon ändå där! Plus att jag följer hennes blogg varje dag.
3 kommentarer:
That´s what friends are for... En sann vän är lika mycket vän efter år månader dagar timmar sekunder av tystnad... Ibland behöver man dem bara typ en gång per år...
Sjuk och febrig och dessutom lätt deprimerad som jag är blir jag alldeles rörd nu. Darling. Saknar dig i mitt liv men håller med om att blogg och FB gör att man har nåt slags kontakt i alla fall. Lite uppdateringar. Så man slipper dra allt när man väl ses. Vilket jag tycker vi bokar in när jag blir frisk. Ska man våga satsa på nästa vecka? Och sen har jag semester!
kramar från din Misan
PS Jag drömkollade på hemnet på lägenheter på Pipersgatan häromdan. Fan vad schysst det skulle vara att bo i typ porten bredvid din... DS
Nästa vecka funkar alldeles utmärkt. Jag är på Rosendal hela veckan, så vi kan ju fika där.
Och det skulle vara helt suveränt om du borde granne med mig!
Skicka en kommentar