Länge leve de tre musketörerna!

Idag var jag på Stadsteatern och såg De tre musketörerna. Jag hade tur att få en returbiljett på parkett. Jag kan säga att det nog var den häftigaste teaterupplevelsen jag har haft på väldigt länge. Alexander Mörk-Eidem har skapat en sprakande föreställning och allt är hela tiden med glimten i ögat. Vi får bara halva boken, historien om drottningens diamantknappar, men det stör inte alls. Hela tanken med musketörerna som pudelrockare är bara så rätt. Självklart är rivalerna, kardinalens garde, då syntpopare. Hela föreställningen är fylld av musik, och varenda låt är precis rätt val. Jag kunde inte tänka mig att byta ut en enda låt mot något annat.

Alla skådespelarna gör sitt allra yttersta, det finns ingen som inte når upp till de andra. Fast det finns ju några som når lite högre än de andra. Anders Johannisson gör en väldigt rolig Buckingham/Sid Vicious, Jan Mybrand är lysande som den fjollige Ludvig XIII/Dame Edna och Gerhard Hobersdorfer lyser av maktlystenhet som Richelieu/Michael Jackson. Och så Johannes Bah-Kuhnke som d'Artagnan! Vilken prestation! Som norrländsk naiv lantis som kommer till Paris med drömmar om att bli musketör charmar han alla, både på scen och i salongen. Han är en väldigt snygg pudelrockare, kan sjunga hur bra som helst och är en väldigt duktig skådespelare. Jag tror att jag hatar Alice Bah-Kuhnke!

Scenografin är utformad som en rockscen med ställningar att röra sig runt i, och högtalare. Högtalare, högtalare, överallt högtalare. En del av dem öppnas för att släppa in och ut skådespelare. Kläderna är en fröjd för ögat. Absolut inte 1600-tal, men så ofantligt snygga!

Enda smolket i glädjebägaren är de där satans mikrofonerna! De är fula, de drar uppmärksamheten till sig, det blir inte särskilt bra ljud, men däremot fångar de upp varenda blåsljud som skådespelarna gör och det fastnar hela tiden saker i dem som skapar nya störande ljud. Bu för dem!

Men strunt i dem. Allt annat i den här uppsättningen är så bra att jag nästan kan stå ut med dem. Jag tror att det får bli ett nytt besök när den kommer upp i höst, då i sällskap med brorsönerna. De kan allt behöva få sig lite rockkultur!