Julmaränger

Det blev lite äggvitor över nu i veckan, när jag gjorde spaghetti carbonara senast. I vanliga fall brukar jag inte bry mig om att spara dem, men den här gången tänkte jag att jag skulle göra lite festmaränger. Jag har gjort dem förr, och de är riktigt goda. Stora maränger med hackad choklad i.

Det som gjorde att jag tänkte göra sådana den här gången var att jag skulle se hur de blev om man blandade i Marabous Vinterchoklad istället för den vanliga mörka chokladen. Ingefära och nejlika och såna där kryddor. Det borde väl bli lite lagom juligt.

Jag fullkomligt älskar ingefära. När det står i ett recept att man ska ha i ingefära tar jag alltid mer än vad det står. Alltså borde Vinter vara chokladen för mig. Första tuggan övertygade mig inte alls. Det smakade mest konstigt. Nu har ju choklad den konstiga effekten (åtminstone på mig) att jag inte kan sluta äta, även om den inte är särskilt god. Alltså tog jag en bit till och en bit till och en bit till. Allt eftersom började jag uppskatta smaken. Inte lika god som sommarvarianten, men helt okej. Ursprungligen hade jag tänkt prova att göra marängerna just med sommarvarianten, men i samma stund som jag kom på den idén försvann den från affärerna. Nu finns då Vinter...

Idag till verket. Vispa, hacka, bland och skjuts in i ugnen. Ut kom stora fina maränger som pudrades med kakao och fick svalna innan jag smakade dem. Och jodå, de blev faktiskt helt okej. Jag tror fortfarande att sommarvarianten skulle bli godare, men ingen kommer att behöva tvinga i mig vintervarianten heller. Om det nu var nån som trodde det...