måndag 23 juli 2012

Captain America - The first avenger

Dags så för sista filmen i DC:s Avengersserie innan The Avengers. Den kommer jag nog att få vänta med tills den finns tillgänglig på andra medier - efter Spindelmannen kommer jag att blåvägra att gå på 3D-film, och jag har ingen lust att åka ut till Kista bara för att få se Avengers utan fåniga glasögon.

Captain America är väl den i serien som jag har väntat minst intensivt på. De tidigare filmer jag sett - och ja, jag vet att man inte ska döma filmer efter tidigare försök - har varit fruktansvärt usla, och Kapten Amerika själv är väl inte den mest spännande av seriehjältarna. Han är snabb och stark och så har han en sköld som han kan kasta. Wow, liksom. Dessutom är själva premissen lite för självupptaget amerikansk - bara namnet! - för att smaka helt gott.

Attan, vad jag bedrog mig! Senaste Captain America-försöket visade sig i själva verket vara en av de bästa filmerna i serien! Den är välgjord, spännande, en hel dröse med bra skådespelare och den rätta glimten i ögat. Enda smolket i glädjebägaren är väl den antydda, men totalt onödiga, romantiska historien mellan Kaptenen och Peggy Carter (Hayley Atwell)

Chris Evans i huvuddrollen har precis rätt utstrålning för helylleamerikanen Steve Rogers. Att han är bra på att spela superhjältar visade han redan i Fantastic Four, där han i ärlighetens namn var den ende som var intressant att följa. Här bygger han vidare på den personlighet han skapade där. Dessutom stöttas han av Tommy Lee Jones och den ständigt lysande Stanley Tucci på den goda sidan och Hugo Weaving som storskurken Red Skull, alla i högform. Även mindre roller är idealiskt tillsatta.

Specialeffekterna är inte förvånansvärt i världsklass. Jag satt under filmens inledning och gapade oavbrutet över hur snyggt man har lyckats få den store, välbyggde Evans att se ut som världens minsta tönt. Bara delvis har man använt sig av samma teknik som i Benjamin Buttons fantastiska liv, där Brad Pitts huvud klippts in på andra skådespelares kroppar. Det sker här också, men till största delen har man helt enkelt förminskat Evans kropp i datorn. Bara det är värt biljettpriset.

Regissören Joe Johnston har tidigare gjort bland annat Rocketeer, som är väldigt lik Captain America i stilen och nog måste jag säga att han har verkligen tagit lärdom av den filmen och tagit med sig det bästa därifrån. Det som skiljer Captain America från övriga Avengersfilmerna är att den här utspelas under Andra världskriget, och jag skulle inte ha något emot att se en uppföljare som även den utspelas vid samma tid. Nu blir det lite svårt eftersom han blir nerfryst och upptinad först i vår tid, och nästa film, Captain America: The winter soldier, utspelas även den i nutid. Nåja, det behöver ju inte betyda att den kommer att bli sämre än den här första filmen. Fyra riktigt glada gnurglor blir betyget här.


7 kommentarer:

Fredrik sa...

Visst, men med en riktigt trist hjälte.

Knallhatten sa...

Kapten Amerika är en riktigt trist hjälte, jag håller med. Men vilken suverän film!

Ola G sa...

Du tittar bara på vältränade kroppar...

Knallhatten sa...

Vad menar du nu? Finns det andra anledningar att se film?

Ola G sa...

Ett vackert ansikte, tex.

Knallhatten sa...

Äh, det är bara ytligt!

Ola G sa...

Åhhh, jo, det är nog sant!