Tänk vilket intryck en del filmer gör! Nån gång på det glada sjuttiotalet gick filmen Ringar på vattnet på teve. Det är enda gången jag har sett den, men jag har haft med mig filmen ända sen dess. Enda scenen som jag faktiskt har konkret minne av är en av scenerna mot slutet (jag tänker inte tala om vilken, ifall det är nån som inte har sett den än men tänker göra det), och jag kan fortfarande bli tårögd vid blotta tanken.
1 kommentar:
Mitch, Gotland, eller???
Skicka en kommentar