torsdag 6 december 2012

Rufus Wainwright på Berns

Om jag har räknat rätt har Rufus Wainwright uppträtt vid sju tillfällen i Stockholm, och jag har varit på varenda en - utom när han uppträdde på Accelerator 2007. I lördags var han är för åttonde gången och självklart stod jag på Berns och väntade ivrigt. Något jag gillar med Rufus Wainwrights konserter är att den ena inte är den andra lik. Ena gången kommer han med jätteorkester och nästa gång är det bara han och ett piano. Den här gången hade han med sig fem musiker och två körsångerskor i en tajt sättning.

Innan Rufus gör entré bjuds vi på två förband, först Krystle Warren, en av de båda körsångerskorna. Hon hade en helt fantastisk röst, däremot var hennes låtar inte särskilt intressanta. Lyssna hellre på hennes tolkning av Nick Drakes Time has told me. Efter Krystle Warren bjöds vi på Adam Cohen, son till Leonard vilket definitivt hördes. De hade liknande röster och musikstil.

Rufus själv var i högform och vi bjöds på den ena favoriten efter den andra. Mycket var självklart från senaste skivan Out of the game, men alla mina tidigare favoriter fanns också med. En konsert utan Cigarettes and chocolate milk är 14th street är ingen ordentlig konsert.

Familjekär som Rufus är hyllade han hela sin stora familj på scen. Adam Cohen är ju i praktiken Rufus svåger, då Rufus har barn med Adams syster, "fast hur han lyckades göra min syster gravid är mer än jag förstår" som Adam uttryckte det. Adam själv deltog i Everybody knows, Leonard Cohens låt. Systern Martha hade konsert i Stockholm bara ett par dagar tidigare och både pappan Loudon Wainwright III och särskilt nyss avlidna mamman Kate McGarrigle hyllades med att få sina låtar tolkade av Rufus och de övriga.

Sin vana trogen bjöd han på rejäl show under extranumret. Självaste Amor dök upp på scen (när jag går igenom bilderna från konserten kan jag inte för mitt liv förstå hur det kommer sig att de flesta bilderna är från när den halvnakne Amor står på scen...) och förklarade att Rufus hade dött och återfötts som Rufus Apollo och skulle nu ställa till med kärleksfest, där delar av publiken bjöds upp på scen. Tyvärr stod jag för långt bort, så jag fick inte vara med på festen. Trots det lämnade jag Berns med ett rejält lyckorus. Fantastiskt lyckad konsert!

Inga kommentarer: