Ricky Gervais

För första gången uppträder Ricky Gervais i Stockholm - så synd då att han väljer att göra en greatest hits-föreställning!

Som uppvärning fick vi träffa Doc Brown, en engelsk ståuppare med irländsk-jamaicansk bakgrund, något han återkom till flera gånger under sitt framträdande. Det var väl inte den varmaste välkomstapplåd han fick och han började lite svagt men blev bättre. En helt okej ståuppare - tyvärr var han ändå bättre än många i den svenska ståuppeliten.

Efter en kort paus intog så Ricky Gervais scenen och inledde med att prata om vikingar och deras härjarfärder med tillhörande våldtäkter och kallade vikingahjälmar för våldtäktshjälmar. Tyvärr var det det enda nyskrivna materialet i hela föreställningen. Resten var bara gamla godingar och jag, som ändå inte är någon fanatisk Gervais-beundrare kunde i stort sett varenda replik och pausering. Delar av materialet var tio år gammalt. Nog vet väl Gervais att vi har tillgång till internet och hans material även här i Sverige?

Med det sagt, han är en mästare på att framföra materialet och jag hade inte tråkigt. Men det var som när man sitter och pratar gamla anekdoter, vist skrattar man men så där som man gör när vänner berättar gamla anekdoter som man hört varje gång man ses.

Välkommen tillbaks, Ricky, men då vill jag nog ha lite nyskrivet material och inte hopskrapat decenniegammalt material!