Lodjurstimman

-Du vet - han var som ett lodjur - dom kan sova tjugoen timmar per dygn och så jagar dom tre timmar, och äter en timme, och sen sover dom igen. Fy fan om man kunde sova så där.
-Det där får jag till tjugofem timmar på ett dygn. Det finns bara tjugofyra.
-Jo, den där tjugofemte timmen kanske ligger liksom utanför?

P O Enquist, I lodjurets timma

Ibland önskar jag att jag hade den där tjugofemte timman, då man bara kan koppla bort resten av världen och bara få vara sig själv. Håll med om att den skulle behövas.

Ett tillfälle som kan kännas som lodjurets timma är när man inser att man har vaknat för tidigt och känner att det inte är några problem att somna om. Vilken bonus det är!

Rollen som pojken i I lodjurets timma var för övrigt en av mina drömroller. Nu är jag tyvärr för gammal för den. Men pjäsen håller fortfarande!