Röjar-Ralf

Med tanke på vilken jättesuccé Toy Story-serien är så är det inte förvånande att Disney bestämmer sig för att göra något liknande.I Disneys version - Röjar-Ralf - handlar det inte om leksaker - här är det datorspel som är grundförutsättningen. När spelhallen stänger för kvällen kan spelfigurerna leva fritidsliv. Röjar-Ralf är elakingen som drabbas av trettioårskris. I tre decennier har han försökt förstöra ett bostadshus, men Fixar-Frank är hjälten som ser till att huset står stadigt. Nu har Ralf börjat tröttna och undrar om det inte finns mer mening med livet. Trots att spelet är så beroende av honom är det ingen annan som vill umgås med honom och till trettioårsjubileet blir han inte ens inbjuden. Fylld av drömmar ger han sig av för att utforska de andra spelen och få bli en hjälte med medalj.

Röjar-Ralf är en ren njutning att se. Filmen skulle egentligen ha haft premiär i mars i år, men eftersom man låg före tidsschemat så fick filmen premiär redan i november i USA. Det känns absolut inte som att man har stressat sig igenom arbetet - filmen är riktigt snygg, och eftersom den utspelas i flera olika datorspel så har regissören Rich Moore kunnat unna sig flera olika animeringsstilar, beroende på var man för tillfället befinner sig.

För oss som har varit med sedan arkadspelen verkligen började komma så finns självklart metanöjet att identifiera datorspelsfigurer filmen igenom. Ingen av dem har dock någon större roll, men de dyker upp här och där i biroller. Alla de stora rollerna är figurer skapade för filmen. Rösterna är suveräna - och med det mer än antyder jag att jag såg det amerikanska originalet. De fyra huvudpersonerna görs av John C Reilly, Sarah Silverman, Jack McBrayer och Jane Lynch.

Senast i recensionen av Hotell Transylvanien skrev jag om hur störande det är med de animerade filmer som har ett överdrivet tempo, där allt ska hända samtidigt och man inte hinner reagera på någonting förrän nästa sak händer. Moore har inte gått i den fällan, han vågar vila i stunden. Till och med i den stora bilkapplöpningen låter han oss reagera innan något mer händer - visst får vi actionscenerna men han vågar handlingen ta sin tid och det är faktiskt riktigt befriande.

Röjar-Ralf nominerades till både Golden Globe och Oscar för bästa animerade film, och även om jag har två nominerade filmer kvar att se så måste jag nog säga att jag tror att om någon film ska utmana Modig till guldgubben så måste det bli Röjar-Ralf - och det här säger jag trots att jag var så väldigt förtjust i ParaNorman!

Jag kom på mig själv med att filmen igenom sitta och storle - Röjar-Ralf gjorde mig faktiskt på riktigt gott humör. Det måste belönas och på Röjar-Ralfs medalj kan han hitta inte mindre än fem rejält animerade gnurglor.