Tre Deckare-frossa

Helt plötsligt igår ramlade namnet Jupiter Jones in i huvudet på mig. Först kunde jag inte komma på vem det var. Ett tag trodde jag att det var en av katterna i Cats, men sedan kom jag på att han hette ju Bustopher Jones. Så kom jag på det - han är en av Tre Deckare, en av mina favoritbokserier när jag var liten! Så ofantligt spännande de böckerna var, och vilka fantasieggande titlar sen - Viskande mumiens gåta, Talande dödskallens gåta, Skrikande spegelns gåta och så vidare. Man kan väl säga att de var som en barnvariant av Scooby-Doo, fast utan antropomorfisk hund.

Tre Deckare är tre killar i tolvårsåldern som löser spännande mysterier, gärna med övernaturliga inslag. Självklart visar det sig alltid att det är vanliga bovar som ligger bakom gåtorna.

Jag blev väldigt inspirerad att läsa böckerna igen, så direkt när jag kom hem gick jag in i garderoben och rotade fram böckerna. Tyvärr hade jag inte så många som jag mindes. 43 böcker finns utgivna och jag har läst de första 29, men många av dem lånade jag av Rolf. Själv har jag bara elva av dem. Bäst, som jag minns det var Skrikande spegelns gåta och sämst var Morrande monstrets gåta (det minns jag med säkerhet, jäklans vad besviken jag var när jag hade läst den).

Tydligen valde jag rätt tid att sluta läsa böckerna, för från och med ungefär bok 30 ändrade historierna karaktär och det blev mer realistiska brott med terrorister och så vidare. Men de här första är oslagbara! Det ska bli mig ett nöje att återknyta bekantskapen med Jupiter, Bob och Peter och deras äventyr!