Vi har alltid haft tur med vädret. I år verkade det bli värre med den biten - regnet öste ner på förmiddagen. Satt på bussen hela vägen ut till Tyresö med regnet strilande mot bussfönstret. Jag satt och svor ve och förbannelse för mig själv.
Det slutade regna lagom till att jag kom fram och jag började plocka fram rökmaskinen som ska ge älvorna dimma att dansa i och tror ni inte att regnet började ösa ner igen. Ännu mer ve och förbannelse! Det lilla hoppet var att bortöver skogen så var det faktiskt blå himmel, och strax innan det var dags att ta emot den första gruppen så sprack det upp - och bättre än så! Vi fick ett helt fantastiskt höstväder. Dimman rullade in över sjön, faktiskt så mycket att vi knappt behövde använda rökmaskinen och ovanför dimman var det stjärnklart. Det var så ofantligt vackert att se i skymningen!
Själv behövde jag inte oroa mig för vädrets makter, eftersom jag även i år var den uråldrige betjänten inne på slottet och efter förra årets succé när jag stod i fönstret och visade mig som skuggfigur för grupperna utanför fick jag göra det i år med. Sedan berättade jag om gastar och gengångare så att besökarna blev nästan lika bleka som jag själv.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar