Cyklopmord i taket!

I Gustav III:s paradsängkammare består takmålningarna av olika scener med Apollon och Athena - eller Apollo och Minerva, om ni vill hålla er till Rom - som alla har beskrivits av Martin Olsson, kungliga slottets stora nestor. Det var han som gav ut Stora Boken i tre band om slottets historia 1940-41 och det är den boken vi fortfarande förhåller oss till. "Vad säger Martin" är vad vi alltid säger när det är något vi undrar över och så går vi och slår upp det. Det är en rejäl genomgång av i stort sett allting som finns i det gamla huset.

Men! I paradsängkammaren går han igenom alla takmålningarna utom en! I rummets nordvästra hörn finns en scen som han tydligen gick bet på, och han skriver också att han inte kunnat lista ut vad den föreställer. Ingen annan som har skrivit om rummet efter Olsson har heller, av dem jag har läst alltså, kunnat komma med någon tolkning. Jag har själv gått och tittat på den där målningen ända sedan jag började visa och funderat över vad den kan föreställa. Den är målad i grisaille, så den är inte helt lätt att se nerifrån golvet, särskilt som den delvis är dold av Avundsjukan som ligger där framför. Jag har flera gångar tänkt att jag ska ta med mig en kikare, så att jag kan se lite närmare vad det är som händer.

Det jag har sett är bara en man som står och viftar med händerna och manteln som blåser runt honom. Till höger står ett träd. Inte så mycket att gå på, om man ska vara ärlig. Häromsistens tog jag ett foto av scenen och förstorade den, och fick då syn på något jag aldrig har sett förut - i trädet hänger två avhuggna huvuden! Nu började det bli riktigt spännande, vad kan detta vara? Eftersom alla scenerna i rummet har motiv ur Apollons och Athenas myter, och centralfiguren är en man så måste det föreställa Apollon. Men de avhuggna huvudena?

Längre än så kom jag inte vid det tillfället. Jag googlade, men hittade ingenting av värde. Idag vaktade jag Festvåningen och de stunder då det inte var några besökare i våningen hade jag möjlighet att närstudera bilden och lade då märke till ytterligare en detalj som jag missat - Apollon står med foten på en man som ligger nedslagen till marken. Sedan började tankarna mala. Apollon bestraffar någon eller några, antingen har mannen på marken halshuggit de båda andra eller så är det Apollon som bestraffar alla tre. Där någonstans började det ringa nån liten klocka, fast väldigt, väldigt svagt.

Jag fortsatte att fundera på promenaden hem och det var nånting som kändes bekant med det hela och plötsligt så ramlade poletten ner. Det första jag gjorde nu när jag kom hem var att sätta mig och söka på nätet, och seppåfan! Jag undrar om jag inte har löst det.

Apollon fick sonen Asklepios som av kentauren Keiron lärde sig läkekonsten. Athena gav honom Medusas blod, med vilket han kunde bota sjuka och till och med återuppväcka döda. Det här var emot naturens ordning och i konflikt med Zeus blir Asklepios dödad av en åskvigg. I sin ilska slår Apollon ihjäl, inte Zeus som skickat ut åskviggen, utan de tre cykloperna som smitt åskviggarna åt Zeus. Sedan återuppväcker han Asklepios och låter honom bo på Olympen som läkekonstens gud.

En ilsken Apollon som slår ihjäl tre stora karlar, det är ju precis det vi har där uppe i taket. För min del finns det nu inget tvivel på att det är den scenen som finns där uppe, det känns så självklart att jag inte förstår hur jag inte kunnat förstå det tidigare. Och så länge som ingen annan kommer med en bättre tolkning så tänker jag köra på den. Vad säger ni, har jag rätt eller har jag rätt?