Beginners

Oliver är en man som genomgår en livskris. Pappan har precis avlidit och han måste gå igenom faderns kvarlåtenskap. Fadern var ständigt osynlig i barndomen, i minnesbilderna ser han bara pappans bakhuvud när han är på väg någon annanstans. Till råga på allt kommer pappan ut ur garderoben vid 75 års ålder, efter mammans död, och han inleder ett förhållande med en man i Olivers ålder. Medan han går igenom faderns saker lär han känna och inleder ett förhållande med en ung fransk skådespelerska som är sådär "charmigt okonventionell" och gör vad som faller henne in, men som bär en stor smärta inom sig. Dessutom för han dialoger med pappans Jack Russell-terrier.

Mike Mills har ansträngt sig för att göra en charmigt okonventionell film, men Beginners är tyvärr lite för utstuderat okonventionell. Hela bygget blir lite för uppenbart och jag kan riktigt se hur han har klappat sig på axeln när han har kommit på en ny scen som ska få folk att gripna nicka i biofåtöljen.

Det den här filmen lever på är främst sina skådespelare, Ewan McGregor som Oliver, Goran Visnjic som den unge älskaren och Christopher Plummer som pappan. Plummer har ju blivit oscarsnominerad för sin insats, och med största säkerhet är det han som kommer att få guldstatyetten på söndag också, om inte annat så för lång och trogen tjänst. Därmed inte sagt att han inte förtjänar den. Det är fascinerande att se hur han lever upp och tar till vara på sina sista år innan cancern tar död på honom. Däremot har Melanie Laurent en ganska trist och otacksam roll, som just "charmigt okonventionell". Vad är det med indieregissörer som alltid ska ha med såna kvinnoroller i sina filmer? Vad är det för fel på vanliga tjejer, precis som mansrollerna i den här filmen får vara just vanliga.

En trevlig film, som är lättglömd, utom möjligen Plummers levande ansikte. Ett underbart rollporträtt som gör att Beginners får tre nöjda gnurglor.