lördag 29 augusti 2009

SVT:s (nästan) perfekta kristallkrona

Vad kan man säga, så här dagen efter Kristallengalan? SVT regerar! En enda kristall som inte gick till dem. SVT har bredden och de vågar göra lite annorlunda saker. Övriga kanaler är väldigt duktiga på att köpa in koncept och göra dem lite lagom ofarliga för att inte störa reklammakarna. Och så går det som det går.

Det var en bra gala, inte bara för att rätt program vann priser, utan även för själva utsändningen (i ärlighetens namn tittade jag på mellansnacket med ett halvt öga. Jag ska kolla på reprisen och se om jag får fler tankar där). Att Alex Schulman står och talar om sig själv är ju inte så konstigt, det är ju det han gör bäst. Och vi får väl se hur många dagar han håller sitt löfte om att försvinna ur rampljuset.

Torsten Flinck såg ut som en parodi på en Konstnär, och hans lilla prata (som man tycker att en skådespelare borde ha kunnat lära sig utantill) interpunkterades med några illa spelade "självironiska" skratt.

Och så Rickard Olsson! Jag tycker att han är lysande programledare! Fräck och rolig och inte det minsta inställsam. En del skämt han kommer med är egentligen över gränsen, men han levererar dem med en enorm glimt i ögat, så jag förlåter honom för allt!

Vad tyckte jag då om vinnarna?

Kultur och samhälle:
Kobra, utan tvekan!

Underhållningsprogram:
Skavlan. Ingen konkurrens där.

Humorprogram:
Mia och Klara. Inte riktigt lika bra som första säsongen, men ändå oslagbara av årets nominerade.

Nyhetsprogram:
Debatt. Ja, jo, de var väl bäst i den gruppen.

Kvinnliga programledare:
Carina Berg, enda kristallen som inte gick till SVT. Där kan jag inte uttala mig om hon var rätt. Jag har aldrig sett Berg flyttar in. Hemma-hos-reportage med Pernilla Wahlgren? Det är absolut inte mitt program. Jag röstade på Anne Lundberg.

Dokumentär:
Himlen kan vänta. Här fick Anne Lundberg sin revansch för den missade programledarkristallen. Jag tvekade mellan den och Diplomaterna. Himlen kan vänta var väl egentligen bäst av dem, men snackisen var onekligen Diplomaterna. Och årets tevepersonlighet var Diplomaternas Klas Ljungberg.

Manliga programledare:
Fredrik Skavlan. Det är bara att acceptera, norrmännen kan spöa oss inte bara i sport!

Dramaprogram:
De halvt dolda. Hmnjae, jag tyckte att skådespelarinsatserna var bra, men jag var inte helt förtjust i manuset. Alldeles för övertydligt för min smak. Då gillade jag Familjen Babajou bättre.

Sport:
OS i Peking. Fanns det nåt annat att välja på?

Livsstilprogram:
Antikrundan. Håller än!

Barnprogram:
Häxan Surtant. Av olika anledningar känner jag att jag inte är tillräckligt insatt i den här kategorin för att ha några åsikter.

Årets program:
På spåret. Nitton år gammalt koncept och det tvingar ändå ner de nyare programmen på knä. Det ska bli spännande att se vad Kristian Luuk och Fredrik Lindström kan göra med det hela.

Elva kristaller. Bara en enda fattades för att SVT skulle kunna göra en magnifik kristallkrona som monument över sin dominans!

1 kommentar:

Anna sa...

Håller med dig till 100% om De halvt dolda! Det började så bra, första avsnittet var minst sagt lovande. Men sen... Och slutet... Nä, Gardell hade behövt några nej-sägare som tvingade honom att hitta storyn i manuset, den hade han slarvat bort alldeles.

Och Häxan Surtant är bäst! Ett barnprogram som även vuxna frivilligt och gärna bänkar sig för att se. Hon kunde ha vunnit alla kristallerna själv. Vilket såklart hon själv också skulle hålla med om. :D