fredag 27 januari 2012

Ett oförglömligt möte bland regalierna

Det finns en besökare i Skattkammaren som jag brukar tänka på emellanåt. Det här är åtminstone sju år sen, men han finns kvar där inne i huvudet på mig. Det var en amerikansk man som var där med sin familj, vi kom in på att diskutera historia i allmänhet och han visade sig vara ganska hemma på ämnet, vilket i ärlighetens namn förvånade mig med tanke på den genomsnittlige amerikanens kunskaper. Han var helt inne i vårt samtal, och när jag påpekade just hur trevligt det var med folk som kunde historia berättade han att han älskar ämnet och alltid har velat bli historielärare, "men nu är det för sent". Jag frågade hur det kunde komma sig, då han knappt var trettio fyllda. Ursäkten var att han nu har fru och barn och då kan han inte plugga, han måste ha ett riktigt jobb och tjäna pengar.

Vi pratade vidare och jag sa att vi måste ju försöka göra det som gör oss lyckliga, och frun kanske har förståelse för om man får lite sämre ekonomi i ett par år för att man ska kunna studera till det jobb man verkligen vill ha. Han lyste verkligen upp under vårt samtal, hustrun som stod snett bakom såg mindre imponerad ut. Det såg ut som att han började fundera på vad jag sa.

Samtalet avslutades med att jag sa att jag räknar med att han kommer tillbaks om ett par år och berättar att han nuförtiden är historielärare. Självklart har han inte kommit tillbaks, men jag brukar ändå fundera på om han har gjort något åt saken eller om han fortfarande jobbar kvar på det där jobbet som han själv sa att han inte var intresserad av. Jag skulle verkligen vilja veta!

1 kommentar:

gealach sa...

Jag har gjort precis det där, fast i mitt fall handlar det om att det är just lärare jag inte vill vara. Vi tog beslutet att leva på lite mindre pengar för att jag skulle kunna jobba deltid och gå översättarutbildningen (plus ett par andra kurser också), och nu kanske jag faktiskt kan ta steget att lämna läraryrket bakom mig.

Sedan har jag uppfattat det som att det är vanligare i Sverige att man pluggar om man är äldre än runt 20. Har man som den här killen fyllt 3+ ska man inte vara student.

Jag funderar ofta på hur det skulle ha blivit om jag vågat välja någon lite mer "osäker" utbildning från början, visserligen ville jag bli lärare, men jag hade andra tankar också, men blev mer eller mindre medvetet pushad att välja "tryggheten".

När jag pratar framtid och gymnasieval och sådant med mina elever är jag noga med att alltid uppmana dem att välja det som intresserar dem, för det är då man kan bli som allra bäst. Det är rätt få människor det går åt skogen för för att de valde "fel" utbildning, så välj efter intresse...