Grattis alla amerikanska hobbitar!

I veckan beslutade USA:s högsta domstol att Defense of marriage act, DOMA, inte är konstitutionell. Gifta personer i enkönade äktenskap har exakt samma rättigheter som övriga äktenskap.Samtidigt upphävdes Kaliforniens Prop 8, som förbjuder enkönade äktenskap. Ännu ett par stora steg mot fullständig jämställdhet har tagits!

Tonygalan

Det blev inte så mycket sovande för mig inatt heller, eftersom det var Tonygala i New York, och den vill jag inte missa. Eftersom ingen svensk kanal visar galan så är mitt enda alternativ att sitta uppe och se den live, med lååååång dag som följd! Det var det värt! Säga vad man vill om Oscarsgalan, men den kan emellanåt bli lite seg, särskilt om man inte har sett de nominerade filmerna. Tonygalan, däremot, är en ren njutning rakt igenom, eftersom de även visar nummer ur de nominerade uppsättningarna - ena numret bättre än det andra.

För fjärde gången var det Neil Patrick Harris som var värd, och han är verkligen otroligt fenomenal! Som kolumnisten Dan Savage skrev på Twitter inatt - varför är det ingen som skriver en musikal åt honom? Neil Patrick Harris behöver sin egen Gypsy! Jag fullkomligt älskar honom! I inledningsnumret gjorde han parodi på förra årets stora vinnare, den nedtonade Once, och slängde in en liten gliring till Shia LaBoeuf, som hoppade av Orphans när det blev för jobbigt redan under repetitionerna. Sedan blev numret en hyllning till de mer storslagna musikalerna. Ja, jag behöver väl inte säga så mycket, ni kan ju se hela numret här nere.



Tre musikaler fick dela på i stort sett alla musikalpriserna. Årets stora vinnare var Cyndi Laupers och Harvey Fiersteins Kinky Boots med sex vinster - framför allt bästa musikal, men även Laupers musik fick pris. Billy Porter vann för bästa manliga huvudroll i musikal, dessutom fick Kinky Boots pris för bästa koreografi, orkestrering och ljuddesign.



Stephen Schwartz Pippin kom på god andra plats, tillsammans med Matilda. De bägge musikalerna vann fyra priser var. Pippin kammade hem bästa nyuppsättning och regi (Diane Paulus), samt bästa kvinnliga huvud- och biroll (Patina Miller och Andrea Martin).



Matilda, baserad på Roald Dahls roman, vann för bästa manus, bästa manliga biroll (Gabriel Ebert) samt bästa scenografi och ljussättning.



Sedan finns det ett enda musikalpris kvar, bästa kostym, och det blev Askungens enda pris. Det måste nog anses vara en rejäl förlust, hela nio priser var uppsättningen nominerad till och får bara ett enda. Men kolla in klippet här nere! Bara Askungens förvandling är värd priset!



Innan vi övergår till pjäserna tar vi Harris mellanaktsnummer. Han, Andrew Rannells, Megan Hilty och Laura Benanti skämtar om sig själva som skådespelare som överger teatern för att göra egna teveserier. Bara Harris har en lyckad tevekarriär med How I met your mother, nu inne på sin nionde säsong. Rannells (The new normal), Hilty (Smash) och Benanti (Playboy club och Go on) fick sina serier nedlagda i förtid (eller ja - Smash levde verkligen på övertid, trots att den bara höll i två säsonger).



På pjässidan blev det aningen mer spridning. Tre pjäser tog lejonparten - Vem är rädd för Virginia Woolf, The Nance med tre vinster var och Lucky guy med två, men några pjäser lyckades få åtminstone en statyett var.

Lite orättvist kan tyckas att musikalerna fick ordentliga presentationer och de fick spela upp nummer. Pjäserna presenteras i sekundsnabba klipp till The Rascals Good lovin'. Nog borde man kunna presentera talpjäserna på ett bättre sätt?



Vem är rädd för Viginia Woolf fick de finare priserna, bästa nyuppsättning av pjäs, bästa regi (Pam Mackinnon) och bästa manliga huvudroll (Tracy Letts). Det betyder att bägge regipriserna i år vanns av kvinnor, inte helt vanligt.

The Nance vann tekniska priser - bästa scenografi, bästa kostym och bästa ljud.

Intressant att notera är att pjäsen som vann det allra finaste priset - bästa pjäs - inte vann för något annat. Christopher Durangs Vanya and Sonia and Masha and Spike var nominerad både till bästa regi och i alla skådespelarkategorierna, men tydligen var det inte någon av dessa som lyfte pjäsen till skyarna. Jag är i alla fall väldigt nyfiken på den!

Skådespelarpriserna delades istället av, förutom Letts i ...Woolf, Courtney B. Vance som bästa manliga biroll i Lucky guy (pjäsen vann dessutom för bästa ljus), Cicely Tyson i Resan till Bountiful och Judith Light för The assembled parties. Light vann samma pris förra året för Other desert cities - Andra ökenstäder.

Den stora förloraren på pjässidan blir tveklöst Golden boy - nominerad till åtta Tonys och fick gå hem tomhänt.

Sändningen var rapp och snygg - tacktalen korta och koncisa. Även i år var det en riktigt bra gala. Enda minuset var att någon fått för sig att rollfigurer från olika aktuella musikaler skulle presentera inslagen. Vi pratar humor på Guldbaggegalanivå! Och då är jag vänlig. Ja, ni har ju redan sett några av dessa presentationer.

Det var det hela. Sändningen avslutades med att Neil Patrick Harris besjöng årets alla vinnare, och det ser ni här. Ja, just det - om ni klickar på Läs mer så kan ni se övriga musikalnummer från årets gala, inklusive Peter Jöbacks överspel som Fantomen på Operan. Godnatt och trevliga mardrömmar!

Prinsessbröllopet

Sådär, nu har jag vaknat till efter lördagens festande! Det blev en ganska lång natt för min del, och jag är glad att jag tog semester på söndagen.

För min del var hela bröllopet inklusive förberedelser väldigt lugnt - eftersom festen skulle vara ute på Drottningholm var det inte mycket för oss på Visningen att göra. Vi jobbade på med våra vanliga arbetsuppgifter. Det enda vi märkte av var hur del efter del stängde för allmänheten allt eftersom Dagen närmade sig.

Vigseln såg jag inget av när det begav sig (jag har självklart kollat in det hela i efterhand). När vigseln började klev alla vi som skulle jobba på bussar som tog oss ut till Drottningholm.

Det måste jag säga, alla förberedelserna var riktigt snyggt utförda, och tältet var något enastående! Jag fullkomligt gapade när jag kom in, det var inte precis vad jag tänkte på när jag hörde att det skulle vara i ett tält. Övriga festen var lika väl organiserad, jag tror inte att någon hade något att klaga på. Och ja, jag blev lika överraskad av makrontårtan - fullkomligt genial!

Sedan var det jobb resten av natten, inga större överraskningar för min del - jag hade mina sedvanliga uppgifter - och framemot sex klev jag på bussen tillbaks in till stan. En långsam promenad hem och sedan sov jag tills jag väcktes av åskvädret, och det glada nyheten att Petter och Camilla fått sitt andra barn. Hurra!

Habemus episcopus

Okej, nu kan det äntligen sägas. En del kanske har funderat på att jag har varit lite mer i Riddarholmskyrkan än tidigare, om man bortser från perioden när jag inventerade föremålen där nere. Anledningen till detta beror på att jag har blivit utsedd till Riddarholmskyrkans nye tillsyningsman. Jag fick frågan i vintras och har så smått glidit in i rollen. Första stora händelsen var Prinsessan Lilians begravning, då jag var ansvarig för serafimerringningen. Nu har jag även officiellt tagit över efter förre tillsyningsmannen.

Det var en riktig ära att bli tillfrågad och jag behövde inte tänka efter så länge innan jag tackade ja. Nu får vi bara hoppas att jag kan leva upp till förtroendet jag fått.

Dramatiskt klädinköp

Återigen har det varit utförsäljning på en av våra större teatrar och återigen stod jag där med vässade armbågar. Den här gången var det Dramaten som skulle få släppa ifrån sig kostymer till vårt växande kostymförråd.

Lördagen innan hade Dramaten kostymvisning på trappan utanför, och jag stod där och spanade in kläder och funderade på vad vi skulle kunna ha användning av. Det var ganska mycket fantasifulla plagg, men några pärlor kunde jag ändå hitta.

Klockan tio skulle portarna slå upp, och jag såg till att vara där vid klockan åtta. Redan då var det kö, de som stod längst fram hade kommit klockan sex. Det är hängivelse, det! Kön var dock inte längre än att cirka 10.01 var vi inne. Mina farhågor besannades dock ganska omgående. Dramaten har inte haft historiskt korrekta uppsättningar på ganska länge, så det fanns inte jättemånga historiska dräkter till försäljning. Till råga på allt var det en grupp som samarbetade som kom in före oss, så de lyckades sno åt sig de allra bästa kostymerna. Jag såg ställningen där de hängde upp sina fynd och jag hade velat sno åt mig flera av dem.

Nåja, helt lottlösa blev vi inte, Mikael Nyqvists illgröna väst från Gustav III och Peter Stormares jacka från Kung Lear var två av fynden.

Bästa sommartecknet

Inte förrän jag har fått vara ute på Rosendal har sommaren startat ordentligt. I år slog jag till dubbelt - i onsdags gjorde jag årets första visning på Hagapaviljongen och igår gjorde jag detsamma på Rosendal. Samma sällskap - det holländska slottssällskapet som varit på besök på en hel massa slott i Mälardalsområdet under veckan. Tre gånger fick jag ta hand om dem - förutom uteslotten även inne på Stockholms slott. Meningen var att jag även skulle ha visat dem Ulriksdal, men den fick tyvärr ställas in.

När jag tog Ben ut till Haga kände jag mig helt lyrisk över att få komma ut i grönskan, och inte blev det bättre när jag igår tog mig ut till Rosendal. Egentligen skulle jag försöka ta mig in till stan innan jag blev helt inlåst av Stockholm maraton, men jag kunde bara inte ge mig av. Så givetvis fick jag tråckla mig fram genom avspärrningarna när jag äntligen kom mig för att åka in. Men jag får komma tillbaks till Rosendal inom snar framtid. Jag tröstar mig med det.

Mitt Ulriksdal

Igår öppnade uteslotten för säsongen och lagom till säsongspremiären kom äntligen min  guidebok! Jag har skrivit ett par gånger om vår satsning på Ulriksdals slott, och i det ingår i att vi gärna ser att barnfamiljer kommer till slottet och parken. Därför ombads jag att göra texter till en pyssel-/guidebok som ska säljas ute på Ulriksdal och inne på Stockholms slott.

I vintras pulsade jag runt i snön ute på Ulriksdal och funderade och fotade och skrev. Resultatet låg färdigt i fredags. Man kan välja mellan fyra olika framsidor - gul, blå, grön eller lila - men insidan är densamma i alla böcker. Jag är riktigt stolt över resultatet, och hoppas att den kommer att sälja riktigt bra - och att barnen dessutom kommer ut till Ulriksdal och tittar på Kron-Kalles slott och park.