Ny Sventon-bok i samlingen

Sedan något år tillbaka har jag börjat samla på Ture Sventon-böcker, och då självklart i förstaupplagor. Ska man samla på äldre titlar kan man väl lika gärna göra det med äldre upplagor också, tänkte då jag, lite som en utmaning till mig själv.

Nio böcker gav Åke Holmberg ut - om man inte räknar med pjäsmanuset Ture Sventon i guldmakarens hus, som är nästan omöjlig att få tag i - och sex av dem har jag fått tag i utan större svårigheter. Sedan tog det stopp, inte bara för att det har varit omöjligt att hitta böckerna, utan framför allt för att jag vintertid inte har råd att ägna mig åt antikvariatjakt.

Nu har samlingen utökats med sjunde boken - och som en slump är det dessutom sjunde boken i ordningen - Ture Sventon i spökhuset. Kanske den mest okända boken i serien, till stora delar tror jag på grund av att det är en novellsamling. Jag ser mest fram emot att läsa historien med namnet "Kung Sigismunds rustning".

Nu står boken i bokhyllan och nu är det bara Ture Sventon i Paris respektive ...i Venedig jag är på jakt efter. Sedan har jag dem alla!

En sångklassiker

Vi tar väl och börjar dagen med en riktig klassiker. Jag hade Hasse och Tages Ett glas öl på hjärnan när jag vaknade, så det är lika bra att lyssna på hela.

Ständigt dessa hipsters

Hipsters är inte så nya som man kan tro. Redan på 1880-talet togs den här bilden på några typiska hipsters. Och redan då tog de ironiska foton. Mannen med ryggen åt kameran har en skylt på vilken det står "Gone to lunch".

Fast ska man prata allvar så tycker jag att det är lite fascinerande att han frivilligt vänder ryggen åt kameran. Fotografier var inte precis något som man slängde sig med hur som helst, som idag. Det var dyra saker och då vill man väl visa upp hela sig och inte bara ryggen. Å andra sidan kanske det är rika hipsters!

Dagsutflykt till Svartsjö

Ibland är det svårt att klaga på jobbet! Igår var Christian och jag utslängda i spenaten för att hämta en monter ute på Svartsjö slott. Det var inte helt fel dag att få lämna värmen i stan och åka ut på landet. Det var länge sedan jag var på Svartsjö, så det gjorde inte saken sämre.

Nå, montern lokaliserades snabbt och sedan var det hemfärd och nu står montern på plats i Riddarholmskyrkan. Bara att komma dit och titta. Ja, ni kan ju titta på utställningen också och inte bara på montern!

Folkdräkt, månne?

I många år har jag velat ha en folkdräkt - det är riktigt snyggt och traditionellt. Problemet är att det inte finns någon som är helt naturlig för mig. Det finns liksom ingen Södermalmsdräkt (om man inte räknar hipsterkläder, och det tänker jag inte ta på mig!), om man så säger.

För några år sedan hittade jag en Hallandsdräkt som jag blev jätteförtjust i, och visst skulle man kunna tänja lite på gränserna och säga att jag har kopplingar dit, då familjen har haft hus där nere i många år. Men är det någon dräkt som kommer från rätt del av Halland, har varit den stora frågan.

Nu äntligen har jag fått veta vad det är för dräkt, och det är Årstadsdräkten och ja, det är ju inte jättenära Ugglarp. Å andra sidan är det inte jättelångt från Ugglarp heller, så nog borde jag kunna använda den dräkten utan begå allt för stort etikettsbrott. Nu är bara den stora frågan - var i helskotta får man tag i en sån dräkt? Det verkar vara lite dåligt med folkdräktsbutiker, särskilt på nätet!

En riktig Sweeney

Vad jag anser om att Peter Jöback ska ge sig på Sweeney Todd är ingen hemlighet. Jag är uppriktigt ledsen över att han ska få förstöra en av de bästa musikalrollerna genom tiderna. Vanna Rosenberg har jag fortfarande fullt förtroende för, i rollen som Mrs Lovett.

Men vi kan ju jämföra med den uppsättning som ska göras i New York i vinter - Bryn Terfel tar sig an rollen under några kvällar. Där får jag rysningar av välbehag. Snacka om att vara rätt i rollen.

Om ni tvivlar så kolla in de här klippen från BBC, och kom sedan inte och påstå att Jöback skulle kunna vara i närheten av det här!

Konsthistoriskt renoveringsarbete

Georg Nordensvans gamla tusensidiga lunta Svensk konst och svenska konstnärer i nittonde århundradet från tjugotalet har varit mig synnerligen behjälplig när jag har velat hitta bra information om de konstnärer som finns representerade på de kungliga slottet. Hela verket ligger utlagt på Projekt Runeberg.

Problemet med att läsa böcker på Projekt Runeberg är att alla sidor är inskannade en och en, det blir inget bra flyt i läsandet. Dessutom har man använt en synnerligen usel skanner för den här boken - bilderna ser mest ut som Rorschachplumpar. Man får mest gissa sig till vad bilderna föreställer. I en bok med bara - eller åtminstone mest - text gör det absolut ingenting, men om boken handlar om konst vill man ju gärna kunna se verken Nordensvan skriver om också. För att göra det hela ännu tristare är boken inskannad lite snett på nästan varje sida.

För några veckor sedan bestämde jag mig, på det där aspergerska sättet som jag kan få ibland, för att fixa till en läsbar digital version av boken. Jag laddade ner alla inskannade sidorna och snyggade till dem, retuscherade bort de svarta kanterna och rätade upp de mest sneda sidorna. Sedan gjorde jag fungerande länkar för alla kapitel och fogade ihop allting till en enda - eller snarare två, boken är ju i två delar - stor digital bok. Efter det började jag leta reda på konstverken på nätet. Det är långt ifrån alla konstverk som finns att hitta, men en stor del av dem fick jag tag på. Där har Nationalmuseum varit mig till stor hjälp. Väldigt många av konstverken tog Nordensvan därifrån, och nuförtiden har de en väldigt bra sökfunktion där man kan titta på konstverken hemma. Ungefär hälften av alla konstverken finns det bild på. En fördel med det här detektivarbetet är att jag verkligen har varit tvungen att analysera bilderna för att försäkra mig om att det är rätt konstverk jag lägger in, vilket emellanåt har varit lättare sagt än gjort med tanke på vilken dålig kvalitet inskanningen har.

Fotografier har varit lite svårare, då de oftast inte har varit museifotografier. Där har jag försökt hitta liknande bilder från samma tidsperiod, om det har handlat om historiska miljöer. Några konstverk som inte har ändrats sedan tjugotalet har jag helt brutalt använt nytagna bilder på. Det här är ju inget som ska göras offentligt, så jag tyckte att jag kunde göra lite våld på det historiskt korrekta - lite moderna bilar och kläder i en bok från tjugotalet får man tugga i sig!

Nu, efter tre veckors intensivt arbete, är böckerna i stort sett klara. Det är fortfarande ett antal konstverk som jag inte har lagt in, och några porträtt på konstnärerna är i dåligt skick, men det är sådant som jag kan ändra efter hand. Nu är det dags att lägga över böckerna på paddan och sätta mig tillrätta och bara njuta av den nygamla konstboken!

Trollkarlen från Oz i 3D

Trollkarlen från Oz får nypremiär i USA 20 september, den här gången i 3D. Jag är rejält kluven. Å ena sidan är min inställning till 3D väl känd. Å andra sidan skulle det ju vara rejält kul att få se filmen på stor duk. Nåja, den lär väl inte komma upp på bio i Sverige, så jag behöver nog inte ta ställning till problemet i verkligheten.