1321
tisdag 14 september 2010
måndag 13 september 2010
söndag 12 september 2010
Solomon Kane
Serietekets filmvisning i torsdags hade lika stor uppslutning som förra veckan. Jag räknade till 21 personer i salongen, varav flera jag kände igen från veckan innan. Den här veckan var det Solomon Kane, av Michael J. Bassett - nej, jag hade inte heller hört talas om honom. Hans två tidigare filmer finns bara tillgängliga på dvd i Sverige. Det behöver ju inte betyda nånting. Bob Fosse regisserade bara fem filmer under hela sin karriär, och vilka filmer sen!
Jag har inte läst Robert E. Howards originalberättelser om Solomon Kane, men av vad jag har läst om dem så avviker det här manuset rejält från grundhistorien. Solomon Kane, värsta boven nånsin typ, möter i filmens inledning Djävulens lieman och inser att han kommer att hamna i helvetet. Han lyckas fly och bestämmer sig för att leva ett gudfruktigt liv, men självklart inser han att han inte ska bli munk utan hans uppgift är att bekämpa ondskan med vapen i hand.
Om nu Michael J. Bassett är okänd (åtminstone för mig) så har han ändå lyckats samla en imponerande samling skådespelare till den här filmen. James Purefoy som Solomon Kane gör ett bra jobb. Runt sig har han rutinerade - och bra - birollsskådespelare som Pete Postlethwaite, Alice Krige, Jason Flemyng, Mackenzie Crook och Max von Sydow (!) som Solomon Kanes pappa.
Det finns en sak i filmen som stör mig och mitt historiska sinne. I filmens inledning får vi via en textskylt veta att filmen utspelas i England år 1600, och det finns inget, säger inget, i filmen som visar att det här skulle vara Elisabet I:s och Shakespeares samtid. Kane är enligt egen utsago puritan och han har flintlåspistol. Han träffar några andra puritaner som säger att de ska flytta till Nya världen (tjugo år innan Mayflower!). Detta är det enda som säger 1600-tal. Resten av filmen passar bättre in i kung Arthurs mytologiska värld. Kane bor under en tid på en munkkloster, nästan 70 år efter att Henrik VIII upplöst alla kloster i England, och hela västra delen av landet styrs av en ond herre. Jag undrar vad Elisabet skulle ha sagt om det. Nej, det hade varit bättre att inte ha med den texten och låta filmen vara lite vad i när den utspelas.
Det går inte att skriva om den här filmen utan att nämna Hugh Jackman som Van Helsing i samma andetag, fast jag vågar inte säga om det är filmen Van Helsing som inspirerats av böckernas Solomon Kane, eller filmen Solomon Kane som inspirerats av Van Helsing. Men väldigt lika, både till stil och utseende, är de. Segrare i den duellen på knock out är otvivelaktigt Solomon Kane. Van Helsing är en skitfilm på alla sätt.
Nu kan det låta som att jag inte gillar den här filmen - okänd regissör, plagiat av annan film, historiskt inkorrekt - men förvånansvärt nog funkar den här för mig! Den är välgjord, datoranimeringarna är snygga, skådespelarna bra, actionscenerna spännande. Monster, demoner och häxor, loving it (förutom en elddemon som har lånat lite för mycket från Sagan om ringens Balrog)! En hederlig matinéfilm helt enkelt. Kanske inte nåt jag kommer att bära med mig resten av livet, men en film som jag säkert kan tänka mig att se om igen när jag sitter där med en stor skål med popcorn. Tre svärdsvingande gnurglor blir slutbetyget.
F'resten, blir man nyfiken på Robert E. Howard så finns det en utmärkt film om honom, Sista telegrammet från Cross Plains, med Vincent d'Onofrio som Howard och Renée Zellwegger som hans käresta. Mycket sevärd.
Jag har inte läst Robert E. Howards originalberättelser om Solomon Kane, men av vad jag har läst om dem så avviker det här manuset rejält från grundhistorien. Solomon Kane, värsta boven nånsin typ, möter i filmens inledning Djävulens lieman och inser att han kommer att hamna i helvetet. Han lyckas fly och bestämmer sig för att leva ett gudfruktigt liv, men självklart inser han att han inte ska bli munk utan hans uppgift är att bekämpa ondskan med vapen i hand.
Om nu Michael J. Bassett är okänd (åtminstone för mig) så har han ändå lyckats samla en imponerande samling skådespelare till den här filmen. James Purefoy som Solomon Kane gör ett bra jobb. Runt sig har han rutinerade - och bra - birollsskådespelare som Pete Postlethwaite, Alice Krige, Jason Flemyng, Mackenzie Crook och Max von Sydow (!) som Solomon Kanes pappa.
Det finns en sak i filmen som stör mig och mitt historiska sinne. I filmens inledning får vi via en textskylt veta att filmen utspelas i England år 1600, och det finns inget, säger inget, i filmen som visar att det här skulle vara Elisabet I:s och Shakespeares samtid. Kane är enligt egen utsago puritan och han har flintlåspistol. Han träffar några andra puritaner som säger att de ska flytta till Nya världen (tjugo år innan Mayflower!). Detta är det enda som säger 1600-tal. Resten av filmen passar bättre in i kung Arthurs mytologiska värld. Kane bor under en tid på en munkkloster, nästan 70 år efter att Henrik VIII upplöst alla kloster i England, och hela västra delen av landet styrs av en ond herre. Jag undrar vad Elisabet skulle ha sagt om det. Nej, det hade varit bättre att inte ha med den texten och låta filmen vara lite vad i när den utspelas.
Det går inte att skriva om den här filmen utan att nämna Hugh Jackman som Van Helsing i samma andetag, fast jag vågar inte säga om det är filmen Van Helsing som inspirerats av böckernas Solomon Kane, eller filmen Solomon Kane som inspirerats av Van Helsing. Men väldigt lika, både till stil och utseende, är de. Segrare i den duellen på knock out är otvivelaktigt Solomon Kane. Van Helsing är en skitfilm på alla sätt.
Nu kan det låta som att jag inte gillar den här filmen - okänd regissör, plagiat av annan film, historiskt inkorrekt - men förvånansvärt nog funkar den här för mig! Den är välgjord, datoranimeringarna är snygga, skådespelarna bra, actionscenerna spännande. Monster, demoner och häxor, loving it (förutom en elddemon som har lånat lite för mycket från Sagan om ringens Balrog)! En hederlig matinéfilm helt enkelt. Kanske inte nåt jag kommer att bära med mig resten av livet, men en film som jag säkert kan tänka mig att se om igen när jag sitter där med en stor skål med popcorn. Tre svärdsvingande gnurglor blir slutbetyget.
F'resten, blir man nyfiken på Robert E. Howard så finns det en utmärkt film om honom, Sista telegrammet från Cross Plains, med Vincent d'Onofrio som Howard och Renée Zellwegger som hans käresta. Mycket sevärd.
Etiketter:
film,
litteratur,
recension
Sjukdomsförlopp
Magen är spänd som ett trumskinn, låter som en asfaltskokare och känns som att den innehåller nåt levande som försöker ta sig ut. Men jag är på bättringsvägen. Idag går jag inte dubbelvikt.
Etiketter:
allmänt babbel
lördag 11 september 2010
Jag är sjuk
Jag kommer nu att bädda ner mig i soffan. Maginfluensa eller någon dylik trevlig magåkomma gör att jag inte kan gå och jobba under dagen, gå på fest på kvällen eller skriva några spirituella blogginlägg.
Jag har en filmrecension och en bildgåta att göra, plus eventuellt en rolig sak till, fast det får vänta tills jag mår bättre.
Jag har en filmrecension och en bildgåta att göra, plus eventuellt en rolig sak till, fast det får vänta tills jag mår bättre.
Etiketter:
allmänt babbel
Fingerfärdighet
Sommarens favoritplåga för min del är We no speak americano. Jag blev förtjust i originallåten Tu vuo fa l'americano när jag såg Den begåvade Mr Ripley, och den här ommixningen är riktigt bra. Men hur kan man göra den bättre? Ja, vad sägs om två irländska dansare som framför en handdans till den. Nu blir det riktigt imponerande! Kolla själva.
Etiketter:
musik
fredag 10 september 2010
Nytt jobb
Idag fick jag en förfrågan om en projektanställning som ska vara fram till jul. Jag kan såklart inte berätta mer om det just nu, men det låter jättespännande! Mer information kommer, när jag själv vet mer.
Etiketter:
allmänt babbel
Ny säsong av 30 Rock
En av de roligaste komediserierna just nu är onekligen Tina Feys 30 Rock. Nu i veckan kom tredje säsongen ut på dvd, och jag var iväg och köpte den idag. Jag har bara hunnit se sju avsnitt hittills (ja, på en kväll. vadårå?!), men den har inte blivit tristare. Den är full av galna infall och roliga repliker. Särskilt förtjust blev jag i det faktum att amerikanerna förfalskat sporter i OS för att till synes kunna vinna fler medaljer. Jag fullkomligt gapskrattade åt "synchronized running", som konstsimning fast på löparbanan.
Etiketter:
teve
Bästa reklamen
Jag skrattade riktigt gott åt den här reklamfilmen. Se nu till att göra rätt val!
Etiketter:
reklam
torsdag 9 september 2010
Gnälldag
Ingen bra början på dagen. Först en bokad visning redan klockan 0830, och det är alldeles för tidigt för min del. Jag var inte i toppform, om man så säger. Hjärnan hade inte kommit igång än. Och jag har en träningsvärk som inte är av denna värld!
Till råga på allt har jag ont i magen och värre ändå, en blåsa på tungan! Ja ka ingte paka jen! Men om man ska tänka positivt kan det bara bli bättre nu!
Till råga på allt har jag ont i magen och värre ändå, en blåsa på tungan! Ja ka ingte paka jen! Men om man ska tänka positivt kan det bara bli bättre nu!
Etiketter:
allmänt babbel
onsdag 8 september 2010
tisdag 7 september 2010
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)









