söndag 15 januari 2012

Make the yuletide gay

Nu är det sista inlägget om jul för den här säsongen. Jag lovar! Kanske...

Och vad sägs om att avsluta julhelgen med en gayromcom med jultema? Make the yuletide gay av Rob Williams uppfyller alla de kraven. Olaf Gunnunderson och Nathan Stanford är pojkvänner på universitetet. När julen kommer är det dags för dem att åka hem till sina respektive familjer. Olaf kommer från en liberal (svenskättad!) familj, men har ännu inte kommit ut för sina föräldrar. Nathan från en kylig överklassfamilj som känner till hans läggning men inte vill prata om den. På väg hem får Nathan ett telefonsamtal från sina föräldrar där de låter meddela att de kommer att åka på kryssning till Israel, så Nathan får klara sig själv. Istället för att sitta hemma i ensamhet bestämmer han sig då för att i stället åka och överraska Olaf. Upplagt för förvecklingar, alltså.

Make the yuletide gay uppfyller alla klichéer man kan ha på gayfilmer, och då menar jag inte bara i handlingen utan även i framförandet. Det är en lågbudgetfilm, med skådespelare som har fått sina roller mer för sitt utseende än för sin skådespelartalang. Det är bitchiga fruntimmer och dubbeltydiga repliker - mamman står i köket och säger "I'm preparing my beaver for christmas" och självklart(?) är det en riktig bäver hon sätter rosett på.   Det har inte funnits tid och/eller pengar för eftersynk - ljudet är emellanåt bedrövligt. Bakgrundsljudet låter helt olika beroende på vilket håll kameran är riktad åt och när Kelly Keaton som mamman blir hes mellan två scener får man helt enkelt slänga in repliken "nu har jag pratat med så mycket folk att jag har tappat rösten".

Keith Jordan och Adamo Ruggiero som Olaf och Nathan klarar sig på sin charm. Deras spel är inte helt övertygande. Bäst klarar sig föräldrarna, Derek Long som pappa Sven och Kelly Keaton som mamma Anya.  Long har i ärlighetens namn inte så mycket att göra, han går mest runt och är pårökt, sådär som alla universitetslärare är i collegefilmer. Keaton är som en Annie Wilkes från Lida, fast på helium - helylle och ständigt pysslande och med de mest fantastiska ersättningar för svordomar. Lite kul också att se Alison Arngrim (Nellie i Lilla huset på prärien) som mammans rival i grannhuset.

Make the yuletide gay har tydligen gått såpass bra (den kom redan 2009, så den har ett par år på nacken) att det är planerat en uppföljare till julen i år - nu när pojkvännerna ska fira jul hos Nathans överklassfamilj. Det låter som en gayversion av Meet the Fockers, kanske kan bli kul.

Trots filmens alla uppenbara brister har den ändå rejält med charm och ett stort hjärta, så två glöggfryntliga gnurglor får den ändå, med en tredje som är ute och köper kvällstidningen.




Inga kommentarer: