Klungan

En påskkväll för några år sedan när resten av familjen hade gått och lagt sig (klockan var säkert halv nio, gubevars!) satt jag och slözappade och hamnade i nån sorts scenshow med fyra norrlänningar som hade en serie bisarra sketcher. Jag kunde inte sluta titta och efteråt var jag tvungen att rota fram tidningen för att se vad det var jag hade upplevt. Det var Klungan! Sedan dess är jag fast. Mammas nya kille är favoritradioprogrammet och jag har sett deras scenshower när de har spelat i Stockholm.

Foto: Andreas Nilsson

Ikväll var jag och såg deras senaste uppsättning Se oss flyga över scenen i fruktansvärda hastigheter i regi av Birgitta Egerbladh. Jag kan inte säga något annat än att det här var fruktansvärt bra. Jag älskade förra showen, Det är vi som är hemgiften, men den här var ännu bättre. Det är vi som är hemgiften var mer rörelsebaserad, Se oss... är en tillbakagång till tidigare föreställningar och mer textbaserad. Och så vansinnigt roligt det är. Men på ett deprimerande sätt. Föreställningen är fylld av den ena sorgliga personen efter den andra. Gladast är familjen som tvingar farfar att supa sig full för att glädja barnen - "närmare tecknat än så här kommer vi inte". Då förstår ni vilken glädjenivå vi håller oss på.

Glädjande för mig personligen är att nycirkusartisten Katla är med den här gången också. Nu får vi möta hela hans familj, som visar sig vara lika skruvad som Katla själv. Dessutom får vi veta att Katla egentligen heter Torbjörn. Som vi alla har undrat! Mikal Hjorth, som har en önskan om att uppfostras av mårdhundar, dyker också upp. Han har tydligen lyckats, för nu är han ett stort lurvigt djur.

Jag gillar att scenografin går från ett äkta fantasiland (inköpt för 70 000 kronor 1981, nu värt det tredubbla) mot diskbänksrealism. Det rullas in en diskbänk som blir längre och längre och till slut täcker fantasilandet. Fast självklart kan inte fantasilandet hållas ute, så diskbänken bryts upp igen mot slutet. Vad mer finns att säga - jag är helt lyrisk efter 100 minuter norrländskt vansinne. Fyra dagar kvar här i Stockholm, gack åstad och köp biljetter om ni har möjlighet!