People Mountain People Sea

Filmfestivalen har dragit igång. Förutom jobb och Spamalot på lördag kommer större delen av min vakna tid gå åt till festivalen. Jag gick ut lugnt idag, bara en film - helt ofrivilligt kan erkännas, hade tiderna passat bättre hade det blivit en film till - Cai Shangjuns People Mountain People Sea. En sämre inledning kunde jag ha fått. Cai Shangjun som tidigare mest har varit verksam som manusförfattare vann med sin andra film som regissör silverlejonet för bästa regi i Venedig i år, synnerligen välförtjänt.

People Mountain People Sea handlar om Lao Tie som får veta att hans bror har blivit rånmördad och mördaren har rymt. Mannen ger sig ut på en lång resa för att få hämnd. Filmen är berättat i ett långsamt tempo med långa tagningar. Fotot är helt magnifikt i bleka färger. Det är inte mycket dialog, Lao Tie är tyst större delen av filmen. När han väl öppnar munnen är det för att han verkligen måste. Musiken lyser även den med sin frånvaro. Vi hör ljudet från landsbygden och gruvan, en avlägsen moped - i övrigt är det tyst. Fyra bugande gnurglor är filmen värd.