Exorcisten

I och med att SVT har kört sin skräckfilmsserie nu i sommar kom jag att tänka på en av de bästa - Exorcisten. Filmen har jag sett många, många gånger, men boken har jag bara läst en enda gång och det var för närmare tjugofem år sedan. Efter det har boken stått i bokhyllan och jag har inte tänkt på att läsa om den. Nu fick jag lust att göra det, och det måste jag säga, den håller fortfarande. William Peter Blatty har lyckats perfekt här, jag kom in i handlingen direkt och sedan var jag fast trots att jag kan varenda scen mer eller mindre utantill. Filmmanuset (som han också skrev och oscarsbelönades för) följer boken nästan till punkt och pricka. En och annan förtydligande detalj framkommer här, som till exempel Regans mystiska "you're all going to die up there", som jag aldrig riktigt har förstått vad hon menar med får här sin förklaring. Det är möjligt att det framgår i filmen också, men då är det något jag har missat varenda gång jag har sett den. Exorcisten är inte någon storslagen skräckupplevelse, skräcken ligger och lurar och verkligen smyger sig på en. Själva exorcismen äger inte rum förrän under bokens sista femtio sidor, men stämningen byggs verkligen upp. Är Regan verkligen besatt eller har hon bara psykiska problem? Det är väl ingen som inte vet svaret på den frågan i och för sig, men vägen fram till slutet är väl värd sin tid.

Mitt enda minus är översättningen av Anna Pyk. Den är absolut inte helt hundra, om man säger så. Den är ganska luddig på sina ställen, jag får översätta tillbaks till engelska och sedan tillbaks till svenska för att få ihop en del meningar. Och direkt störande är det att svordomen "fucking" har direktöversatts. Det är väldigt många "pippande idioter" och dylikt. Nog borde väl en översättare känna till den vanligaste svordomen av dem alla? Vid flera tillfällen tänkte jag att jag kanske skulle skaffa mig det engelska originalet istället och skänka bort min svenska version. Inte ett bra betyg för en översättare. Bortsett från det var boken lika bra den här gången!