D.W. Griffiths Intolerance från 1916 tillkom som ett svar på kritiken mot Griffiths tidigare film Nationens födelse. Fyra historier om intolerans genom tiderna - Babylons fall, Jesu liv, Sankt Bartolomeinatten och en modern historia om ett älskande par som skiljs åt av intoleranta reformivrare - växlas om varandra. Det var sin tids allra dyraste och mest påkostade film, med fler än 3000 statister och enorma kulissbyggen.
Filmen floppade när den släpptes, men med tiden har den fått klassikerstatus och räknas nu till en av de viktigaste filmerna i historien.
Intolerance är storslagen och sentimental på en och samma gång, och Griffith tar sig självklart friheter med den historiska korrektheten i melodramatikens namn. Men en liten rolig detalj som faktiskt är sann har han med. I den franska historien får vi träffa Karl IX av Frankrike och hans mor Katarina av Medici. I berättelsens inledning hälsar Karls bror Henrik (den blivande Henrik III) på kungen. Han beskrivs av textrutan som "The heir to the throne, the effeminate Monsieur La France. Pets and toys his pastime". Klipp till Henrik som står och ser ruskigt feminin ut. Runt magen har han en påse i vilken det ligger två hundvalpar.
Så var det faktiskt. Henrik älskade sina hundar av rasen bichon frisé och bar med sig dem överallt, i en påse som han bar runt halsen. Paris Hilton var alltså inte först med att bära runt småhundar i väskan!
1 kommentar:
Berätta inte det för Max. Han som alltid vill bli buren. Dock tror jag att dessa små hundar på bilden som han har i pungen är dvärgspetsar. Förmodligen kunde inte regissören sin ras. Det kanske räckte med att det var söta små undar.
Skicka en kommentar