Skräcken i matvaruhandeln

Ni vet hur det är i zombiefilmer - hjälten (eller hjältinnan, nu ska vi inte vara fördomsfulla) går runt och undrar vad det är som har hänt medan han har legat i koma. Så får han syn på en person som bara står där. Han ropar och personen vänder sig om och börjar sakta hasa fram mot hjälten. Vi vet, men han vet inte, att att det här är en zombie förrän den är så nära att den kan slänga sig fram. Ni vet den zombien - hon var på Daglivs idag!

Hon stod i en av köerna, men hon visade inga livstecken över huvud taget. Jag sa ursäkta till henne ett par gånger för att jag skulle kunna komma fram. Hon varken visade att hon hade hört mig eller gjorde någon ansats till att flytta sig. Eftersom personen som stod bakom henne i kön flyttade sig kunde jag ändå komma fram och så gick jag till kön som var längre ner i affären. När jag ställt mig där vänder jag mig av någon anledning mot den där första kön. Zombietanten har då lämnat sin plats i kön och har långsamt, långsamt börjat hasa mot mig. Hennes blick var halvsluten och heldöd. Det var faktiskt läskigt att se, och till skillnad från zombiefilmerna räknade jag med att hon skulle överfalla mig när hon kom fram. Nu gjorde hon inte det, utan ställde sig bara bakom mig i kön och återigen slutade hon visa tecken på liv. Efter en stund hasade hon iväg till kön bredvid mig och ställde sig där. Vi blev klara med våra inköp samtidigt och så hasade hon iväg efter mig mot utgången. Jag kan erkänna att jag faktiskt gick lite snabbare än jag brukar då!