Stjärnsmäll

En av fördelarna med att komma hem till Stockholm igen är att utomhusteatern inte är begränsad till Stefan & Krister och buskis på Vallarna. Visst finns det liknande här också (och nej, jag tänker inte se Har ni fest, eller?), men ikväll drog jag med mig Andreas på Stjärnsmäll på Parkteatern.

Det var en riktigt rolig föreställning. Handlingen var lövtunn och bitvis ganska obegriplig, om jag ska vara ärlig. Fast det struntar jag i, för här var det spelglädje och humor för hela slanten.

En vedervärdig sommarrevy där sliskiga sommarklassiker (Sommaren är kort, Mitt sommarlov med mera) framförs i ännu vedervärdigare versioner. Det hela avbryts dock raskt av braskande nyheter. Rymdvarelser har invaderat Jorden och är på väg till Rålambshovsparken. Tack och lov dyker det upp superhjältar som ska rädda oss. Dessa består av Carola, Kristina Lugn, kungen, Lisbeth Salander och Iprenmannen under ledning av Björn Ranelid, eller Metaphor man som hans superhjältenamn är. Sedan blir det sång och dans ända fram till det "chockerande" slutet.

Handlingen är mest en ursäkt som sammanbinder de olika låtarna som superhjältar och rymdvarelser sjunger, och inte på ett helt logiskt sätt om man ska vara ärlig. Ibland är det rentav obegripligt. Men jag kapitulerar helt!

Mina stora favoriter är Rolf Lydahl som Ranelid och Lina Englund som Kristina Lugn. Hon gör en version av Himlen är oskyldigt blå som faktiskt gav mig rysningar.

Ni har en chans kvar innan pjäsen läggs i den berömda malpåsen. Det är i morgon onsdag kl 19 i Rålis. Ta med en picknickkorg och gå dit. Det är den värd.