Lögnaktig guide

Idag var det riktigt mycket folk på Slottet. Vi som stod i kassorna fick slita från det att dörrarna öppnades till det att vi fått ut sista besökaren. Efter det var jag riktigt trött i huvudet, men skulle ändå ha en bokad visning i Festvåningen. Medan jag väntade på att gruppen skulle komma gjorde jag ett överslag i huvudet för att räkna ut ungefär hur många besökare vi haft. Dagskassorna delat med biljettpriset. Tyvärr glömde jag att om man delar nånting med hundra så ska man ta bort TVÅ nollor. När gruppen sedan kom kunde jag berätta för dem att vi kunde njuta av tystnaden i Slottet, men för bara en liten stund sedan strömmade det igenom salarna inte mindre än FEMTUSEN besökare. Jag kan förstå att gästerna gjorde stora ögon. Så många besökare brukar vi inte ens ha sommartid när vi har öppet sju timmar om dagen. Inte ens på Dahlbergs något överdrivna tolkning av Karl XI:s kröning var det så mycket folk på Slottet...

Too-ticki är död

Aftonbladet skriver idag att Tuulikki Pietilä har avlidit. Tuulikki är väl mest känd som Tove Janssons sambo, och förebilden för Too-ticki i Muminböckerna.
Too-ticki var den första lesbiska figuren jag stötte på, men det tog lång tid innan jag förstod det. Länge undrade jag varför alla sa "hon" om Too-ticki, och varför det var Sif Ruud som gjorde hennes röst i den underbara julkalendern 1973.

Om man är död så är man död, sa Too-ticki vänligt. Den här ekorren kommer så småningom att bli jord. Och ännu senare växer det träd ur honom där nya ekorrar hopar omkring. Är det nu så sorgligt?
Kanske inte, sa Mumintrollet och snöt sig. Men i varje fall ska han begravas i morgon, och det ska bli med svans och allt och en mycket fin och ordentligt begravning.

Trollvinter

Mårten visar var skåpet ska stå

Förra veckans premiär av Grillad på SVT var en direkt pinsam upplevelse. Det blev ju inte bättre av att man hade valt två föredettingar till grillare (nåja, Lennie Norman förtjänar väl inte ens det epitetet). Så det var med blandade känslor som jag gav programmet en ny chans ikväll. Och idag var det mycket bättre. Anders Johansson (Anders & Måns) var riktigt rolig. Men allra bäst var Mårten Andersson, som visade hur en bra roastning går till. Det var kul att se.

Farlig färg

Varför är folk så ofantligt rädda för att ha färg på väggarna? Var man än ser så har folk vitt, vitt, vitt. Jag har roat mig med att titta igenom DN:s bostadsbilaga, och det är sida upp och sida ner med färglösa väggar. Nog är det väl trevligare med väggar som har lite färg?

I min lägenhet har jag bara vita väggar, och det har stört mig sedan jag flyttade in. Men nu har jag pratat med värden, och ska äntligen få ommålat. Gissa om jag ska ha färg på väggarna då!

Petters present

Häromdagen släpptes nya Singstar till Playstation, och det är med Queen-tema.
Nånting säger mig att när Petter kommer hem från Kanarieholmarna kommer det att bli omöjligt att få honom att lämna hemmet. Han kommer väl bara sitta hemma och sjunga Bohemian Rhapsody. Han är den största Queen-queen jag känner! ;-)

För övrigt önskar jag Petter snart tillfrisknande från vad det nu är för sjukdom han drabbats av (baksmälla?)

Nu vänder det!

Nej, inte ekonomin. Men våren är ju här! Idag är det vårdagjämning och nu blir det bara ljusare och ljusare. Nästan så jag känner att jag kommer att överleva i år också!

Ryslig bok

Häromdagen läste jag ut Herman Lindqvists Rubinen. Det var en rysligt dålig bok, på alla sätt. Handlingen var ointressant, personskildringarna sämre än ytliga, det var en gnällig bok och det var alldeles för mycket frossande i ovidkommande historiska och kungliga fakta som inte förde handlingen framåt.

När jag lagt ifrån mig den boken började jag istället att läsa John Ajvide Lindqvists Människohamn. Också en ryslig bok, men på ett bra sätt. Riktigt spännande, och det var länge sen jag läste en bok som gjorde att jag faktiskt går runt och längtar efter nästa gång jag ska hinna läsa.

Missad filmstjärna

Helt plötsligt slår det mig att jag aldrig har sett en film med Esther Williams. Jag har sett enstaka scener, men aldrig en hel film. Vilken brist i min utbildning!

Antikrundans främsta fynd

Tanterna må gå i spinn över Knut Knutsson, och han är riktigt rolig att se (fast han är en väldigt dålig program-ledare i Antik-magasinet). Men min favorit i Antikrundan är ändå Rickard Thunér. En "Hot Nerd", vilket enligt Jack McFarlane (Will & Grace) är den ovanligaste formen av nörd. Jättecharmig och insöad på antikviteter. En riktig kaka!

Worst episode ever!

Idag körde jag mitt nya jympapass för andra gången. Det sitter verkligen inte bra, så jag måste använda mig av fusklapp för att veta vilka övningar jag ska göra. Men det blev inte bättre av att ajPådden bestämde sig för att den ska blanda alla låtarna i passet. Så mellan varje låt fick jag springa iväg till stereon för att ställa in rätt låt. Det förvirrade både motionärerna och mig. Till slut var jag så förvirrad att jag var tvungen att kolla på fusklappen hela tiden, för jag hade inte en aning om var i passet jag var och vad jag skulle göra. Jag tror faktiskt att det var det sämsta pass jag nånsin lett. Och då har jag ändå varit ledare i tolv år!

På tal om...

Här är ett exempel på hur det skämtas om svenskar. Det här är en IKEA-reklam från Tyskland. Inte särskilt rolig, men som jag sa i förra inlägget, inte tänker jag bli upprörd över det här. Leben und leben lassen!

Mota ryssen i dörrn!

Ingen har väl missat ryske pressattachéns vrede över Tingaliin-sketchen i Melodifestivalen. Onekligen en överdriven reaktion på ett riktigt roligt nummer. Och så den här vanliga "tänk om vi skulle skämta med er, då skulle det inte vara så roligt!" Jag säger bara "varsågod". Jag har sett Sverigeklichéer och -parodier här och där på nätet. En del har varit riktigt roligt, andra bara dåligt och plumpt. Men inte går jag upp i brygga och kräver ursäkt för det. Glöm och gå vidare.
Mitt lilla sätt att ge Grotesco-gänget stöd fick bli att jag har köpt singeln på iTunes. Upp med den på listorna, bara!

Mätt och nöjd

Idag var det slottssprint runt slottet. Jag har inte en aning om vem som vann, jag stod i västra valvet och prickade av besökare som skulle ner i Tre kronor och vimla och äta gott. När alla gäster gått in fick jag stå i dörren till museet och svara på frågor från intresserade skidåkare och lite annat glatt folk. En ville på stående fot boka mig för en visning. Alltid lika kul när det blir så!

När alla gästerna sedan gått, så fick vi kvarvarande också ta varsin delikatesstallrik. Mycket god, med kyckling och nudlar. Räksalladen lät jag dock vara.

Kakor eller kropp?

Nu har jag ätit upp den sista brännvins-kakan. Ganska goda, men inte smakade de brännvin. Kanske måste ha lite mer i nästa gång.
Nu är bara den stora frågan om jag ska baka lite nya kakor, eller om jag faktiskt ska göra en liten ansträngning för att gå ner de där sista kilona...

Jag är bäst!

Jag har nu löst söndagens kryss i DN. Det tycker jag är ganska bra, med tanke på att jag bara har tittat på det när jag har varit på toaletten.
Relativt enkelt den här veckan. Största problemet var "10 gomer" som visade sig vara en efa. Don't ask!